När elräkningar, bolåneräntor och matpriser stiger, börjar många hushåll omvärdera vad de lägger pengar på. Semesterresor skjuts upp, nöjen bantas – och i många fall även renoveringar.
Men hur påverkar det egentligen efterfrågan på hantverkstjänster? Går folk från att anlita målare och snickare till att ”göra själv”, eller skjuts allt bara upp på obestämd tid?
Här analyserar vi hur den ekonomiska oron slår mot hantverksbranschen – och vilka nya mönster som växer fram.
Räntechocken har effekt
Efter flera år av låg ränta har hushållen vant sig vid billig finansiering. Men i takt med att räntan höjts under 2023–2024 och fortsatt ligger kvar på en hög nivå under 2025, har förutsättningarna ändrats.
För många betyder det:
- Dyrare bolån
- Mindre marginal i hushållsbudgeten
- Mindre vilja att ta blancolån till renoveringar
Det märks särskilt i dyrare projekt som badrumsrenoveringar, tillbyggnader och köksbyten.
ROT-avdraget blir viktigare
När plånboken stramas åt letar många efter sätt att sänka kostnaden. ROT-avdraget – som ger 30 % avdrag på arbetskostnaden – blir därför en ännu viktigare faktor i beslutet att anlita hantverkare.
Hantverkare som är tydliga med ROT-möjligheter på sina hemsidor, offerter och i samtal med kunden har ofta ett försprång. Det handlar inte bara om pris – det handlar om att kunden vill känna sig trygg med att de gör ett ekonomiskt klokt val.
Gör-det-själv trendar – men bara delvis
Intresset för att göra vissa delar själv ökar. Många väljer att:
- Måla om istället för att anlita målare
- Montera kök men ta in hjälp för el och VVS
- Rivstarta projekt själva, men ta in hjälp för avslutande moment
För hantverkare betyder det att uppdragen ibland blir mindre – men också mer uppdelade. Det ställer krav på flexibilitet, kommunikation och tydliga avtal.
Småjobb går bättre än stora
Många kunder skjuter på stora renoveringar, men beställer fortfarande mindre uppdrag. Exempel:
- Byte av bänkskivor
- Reparation av fönster och dörrar
- Uppsättning av staket
- Mindre VVS-jobb
För mindre hantverksföretag kan det innebära fler, kortare uppdrag – och en chans att bygga långsiktiga kundrelationer.
Mer planering, färre spontanköp
Tidigare kunde en renoveringsidé uppstå en helg – och genomföras veckan efter. Nu ser vi längre beslutsprocesser:
- Kunder vill ha flera offerter
- Beslut tas efter noggrann prisjämförelse
- Man väntar in rätt timing (t.ex. skatteåterbäring eller bonus)
För hantverkare kräver det bättre uppföljning och tålamod – men också att man är synlig och tillgänglig under hela processen.
Vad kan hantverkare göra för att möta utvecklingen?
- Tydlig prissättning – visa vad kunden får för pengarna.
- Erbjud delmoment – anpassa tjänsterna så kunden kan göra vissa delar själv.
- Framhäv ROT tydligt – både i marknadsföring och fakturor.
- Ha flexibla betalningslösningar – samarbete med finansbolag, delbetalning eller offert med ”från-pris”.
- Satsa på nöjda kunder och omdömen – i tider av osäkerhet litar folk mer på rekommendationer.
Slutsats
När hushållens ekonomi påverkas av inflation och räntor, ändras även efterfrågan på hantverkstjänster – men den försvinner inte. Den förändras.
Företag som anpassar sig till nya kundbeteenden, kommunicerar tydligt och visar värdet av professionellt utfört arbete kommer fortsätta ha uppdrag – även i ekonomiskt svagare tider.