Samtidigt som byggbranschen ställer om mot hållbarhet, effektivitet och ny teknik, står en gammal utmaning i vägen: bristen på yrkesutbildade snickare. Det är ett problem som påverkar allt från små renoveringar till stora samhällsprojekt – och som riskerar att bromsa hela byggsektorns utveckling.
Men varför har snickaryrket blivit ett flaskhalsyrke? Och vad krävs för att fler ska välja hammaren före datorn?
Färre söker sig till hantverksyrken
Statistik från Skolverket visar att antalet elever som väljer Bygg- och anläggningsprogrammet har minskat successivt de senaste tio åren, trots att efterfrågan på yrket ökat.
Samtidigt börjar många som påbörjar utbildningen aldrig jobba i yrket – och ännu fler lämnar efter bara några år i branschen.
Vanliga orsaker är:
- Fysiskt slitsamt arbete
- Svårt att kombinera med familjeliv
- Brist på tydliga karriärvägar
- Låg status i samhällets ögon
Hög medelålder – låg återväxt
En stor del av Sveriges aktiva snickare är över 50 år. När de går i pension kommer ett kompetensgap som få kommuner, skolor eller företag är redo för.
Företag som vill rekrytera upplever:
- Få sökande
- Ojämn kvalitet på nyexaminerade
- Svårt att hitta erfarna ledare eller arbetsledare
- Ökad konkurrens om unga med yrkesutbildning
Projekt som försenas – eller inte startar alls
Kompetensbristen är inte bara ett internt problem för byggbranschen. Det påverkar samhällsutvecklingen i stort:
- Bostäder tar längre tid att bygga
- Renoveringar skjuts upp
- Kostnader ökar
- Kvaliteten riskerar att sänkas när mindre erfarna kliver in för snabbt
För kommuner, fastighetsbolag och privatpersoner betyder det längre väntetider och högre priser – eller att projekt inte blir av alls.
Vad görs för att vända trenden?
Flera initiativ har lanserats de senaste åren för att locka fler till byggyrken:
- Yrkestävlingar och kampanjer
Exempelvis ”Yrkeslandslaget” och satsningar från Byggföretagen som lyfter fram unga yrkesproffs. - Kortare utbildningsvägar
Snabbspår, vuxenutbildningar och lärlingsanställningar för att fler ska kunna byta karriär. - Ökad jämställdhet
Fler riktade satsningar för att locka kvinnor till byggprogrammen och ut på arbetsplatserna. - Bättre arbetsmiljö
Ergonomi, säkerhet, utveckling av verktyg och förändrade arbetsscheman för att minska slitaget.
Vad kan branschen själv göra?
Det finns flera insatser som aktörer inom bygg kan göra på egen hand:
- Ta emot lärlingar och praktikanter – inte som belastning, utan som investering
- Erbjuda tydliga karriärvägar, även för dem som inte vill bli chefer
- Lyfta fram moderna arbetsvillkor, teknik och variation
- Kommunicera stoltheten i yrket – visa upp arbetsplatser, projekt och människor
- Ha en inkluderande arbetskultur, där nya medarbetare vill stanna kvar
Är AI och robotar lösningen?
En del hoppas på automation och robotik som svar på bristen. Och visst: vissa monotona moment kan effektiviseras. Men snickaryrket kräver fortfarande:
- Handlag
- Tolkning av ritningar
- Anpassning i verkligheten
- Kommunikation med kund och kollegor
Kort sagt: det mänskliga hantverket kommer att behövas – även i en smartare värld.
Slutsats: Vi måste bygga människor, inte bara byggnader
Det går inte att lösa kompetensbristen med en kampanj eller ett nytt verktyg. Det kräver ett skifte i hur vi ser på hantverk, hur vi utbildar, och hur vi samarbetar i branschen.
För utan nya snickare stannar det byggda Sverige. Och det har vi helt enkelt inte råd med.